Kärlek gör dig korkad, det är som att ta droger. Allt du ser silas genom ett rosa filter, säger Fanny i sin videoblogg. Nina kan inte låta bli att titta. De går i samma gymnasium och hela skolan pratar om vloggen.
Nina har varit ihop med Joel i två år och åtta månader. Han är hennes stora kärlek. Det finns bara ett problem. När han festar blir han helt förändrad. Kanske är det Ninas fel. Hon känner sig så tråkig. Varför är inte hon som andra tjejer, som kastar av sig kläderna och badar i sommarnatten? Varför är hon inte lite mer som … Fanny?
När Nina följer Fannys råd så förändras allting. Hon börjar testa sina gränser på ett sätt som vänder upp och ner på hela tillvaron.
Jag skriver mig bort från dig nu är en roman om mod, kreativitet och förälskelse. Om att försöka hitta sig själv först, innan man förlorar sig i någon annan.
Boken finns som storpocket och som e-bok.
"Fanny ler in i kameran, klär ut sig och dansar omkring. Hon berättar för tjejer hur starka de är, hur de inte behöver göra sig till för killar. Men när kameran är avstängd så drar hon papperet ur behån och gråter."
Sagt om boken
"En bok om att växa upp och ta ansvar för sig själv"
”Boken rekommenderas i huvudsak till äldre tonåringar, men även till föräldrar till tonåringar och personal som arbetar med ungdomar.”
”Vad som för en tonåring kan ge igenkänning och stöd att lyssna på sin inre röst kan för vuxna skapa förståelse för några av de utmaningar som kan möta unga kvinnor i vuxenblivande ålder.”
”I en undertext framträder kreativiteten hos Nina och Fanny och hur de formulerar sina tankar och känslor och förmedlar dessa.”
- (Hela recensionen publiceras i BTJ-häftet nr 1, 2019. Lektör Hanna Troëng)
"Man bara sugs in på en sekund, utan startsträcka"
Men wow! Det är inte många böcker jag läst som börjat på det här sättet, sådär så att man bara sugs in på en sekund, utan startsträcka liksom. Det beror nog mycket på ditt fint beskrivande språk, som gör att det genom precis hela manuset kändes som att jag stod där mitt i och betraktade. Jag gillade verkligen atmosfären. Och systerskapet, som på något subtilt sätt genomsyrar hela historien. Hela manuset är verkligen otroligt.
- Siri Gyllstad Wester
"Jag hade behövt den här boken när jag var tonåring."
Jag sugs in i berättelsen, jag är där. Jag hade behövt den här boken när jag var tonåring. På riktigt. Jag hittar mig själv i den. En bok, lika mycket för tonårsföräldrar som för tonåringar. Du har vävt ihop Nina och Fanny så himla snyggt. Jag älskar det greppet och din typ av gestaltning. Den tar mig in i världen direkt. Och slutet …
- Christine Hägglund
"Karaktärerna följer med en ut ur sidorna"
Herregud kvinna vad du kan skriva! Jag älskar dina skildringar av Nina och Fanny, och du satte mig direkt tillbaka i tonårsångesten så till den milda grad att jag fick ont i magen och handsvett där i början. Tonårstjejer är väldigt mycket i sitt huvud, och det känns verkligen i din text. Slitningen mellan olika sorters vänskaper, vem en är med olika grupper/personer. Det var helt enkelt ganska jobbig läsning på det psykologiska planet, vilket egentligen bara bevisar hur välskriven den är. Karaktärerna följer med en ut ur sidorna på ett självklart sätt.
- Anna Rex
Linda Skugge tipsar om boken i Icakuriren:
Icakuriren nr 21 2021
"En mycket viktig historia"
Det är en mycket viktig historia som skildras. Det finns oändligt många romaner för vuxna där destruktiva förhållanden skildras, där läsaren kan få känna igen sig och kanske får kraft att bryta sig loss. Det borde uppmärksammas mer att också ungdomar kan fastna i relationer som inte är bra för dem, och viktigt för ungdomar att bli medvetna om att alla kärlekshistorier inte bara handlar om tjejer som möter drömprinsar. Och hur viktigt det är att följa sin egen vilja.
- Lektörsutlåtande, Bonnier Carlsen.
"Fint manus om skörheten i den första kärleken"
Jag tycker att du har skrivit ett så fint manus, om skörheten i den första kärleken, om hur fel det kan bli för att man inte har något att jämföra med, hur man tar efter sina föräldrars sätt att ha relationer.
- Yrsa Keysendal, Lektör
"Jag ser en flaska vitt vin stå i dörren, med en kall hinna på utsidan. Om jag drack hela. Om jag blev full och rolig och underbar. Om jag blev fnissig som Fanny. Skulle han se mig då?
Så kom BOKEN till
Det började som noveller
Jag börjar ofta skriva utifrån en känsla eller stämning. Det var också så allting startade den här gången. Det var på en skrivkurs. Jag ville skriva noveller om stunder som känns väldigt starkt, så jag hamnade i övre tonåren. Känslor som jag mindes, att vänta på en telefon som inte ringde, en sprakande nattbrasa på stranden, studentfester i parken. Jag använde dessa scener och gjorde noveller kring dem. Jag kallade dem Novellerna om Nina.
Först blev jag rädd. Jag hade inte tänkt på det innan, att tiden då man går i gymnasiet är så avgörande för resten av livet. Trots att man inte har en aning om det själv. Vem man är tillsammans med, vilka människor man umgås med. Hur man ser på sig själv. Det var otäckt att jobba med texten. Men jag fortsatte. Efter ett tag insåg jag att jag ville göra något längre av novellerna. Fast det var ett väldigt omständligt sätt att skriva en roman. Att sätta samman noveller, hitta sidoberättelser och väva ihop. Ni kan inte ana hur många sidor jag slängt bort och hur många gånger jag börjat om. Men nu är berättelsen äntligen färdig.
Det tog sju år.
Möt Nina och Joel
Nina blir tillsammans med Joel när hon är 15 år. Han är hennes bästa vän och trygghet, hon formar sig runt honom. För han vet redan hur han vill ha det. Efter några år börjar han prata om att flytta hemifrån och alla omkring henne har förväntningar som hon inte alls är beredd på. De tycker att hon kan läsa till svenskalärare. Hon som tycker om att skriva, det finns en perfekt högskola i stan. Det är bara att ta studielån, säger Joel och han skulle vara nöjd med en sån framtid. Men inte Nina. För någonting växer i henne, och hon vet inte längre hur hon ska kunna hålla det tillbaka. Drömmar. Någonting annat.
Men Joel är inte alltid en drömprins. Han blir förändrad när han dricker och för Nina blir festerna jobbiga. Allting handlar om att hålla ordning på honom, att få honom nöjd så de inte börjar bråka. Hon känner sig tråkig och svartsjuk. Alla andra tjejer dansar, skrattar och vill ha mer men Nina vill bara hem. Hon tänker att i morgon är allting bra igen, samma ord som Joels mamma Mona tröstar henne med. Nina undrar om Mona varit med om exakt samma sak? Kanske är hon fortfarande det. Joel och hans pappa är så lika. Men Nina vågar inte ens tänka den tanken.
Hur ska man kunna veta hur ett förhållande ska vara? När man inte har någonting att jämföra med.
Berättelsen handlar om tvåsamhet, att sitta ihop men ändå gör det så ont när man inser att man inte gör det. Och samtidigt den där starka viljan att slita sig loss.
Romanen tar fart
Fanny går på samma gymnasium som Nina, hon har en egen videoblogg. Den handlar om kärlek. För hon tål inte att se hur kärleken förändrar alla omkring henne. Hennes bästa vän Tova, även hennes egen mamma. Och hon ser på Nina, hur godtrogen hon är. Joel stöter ju på henne trots att Nina är på samma fest.
Fanny ler in i kameran, klär ut sig och dansar omkring. Hon berättar för tjejer hur starka de är, hur de inte behöver göra sig till för killar. Men när kameran är avstängd så drar hon papperet ur behån och gråter. Vad vet hon om kärlek egentligen? Hon har knappt haft en kille. Det hände en sak för ett par år sedan och nu vågar hon inte låta någon komma nära.
Men Nina förstår att något är fel. Därför tittar hon på Fannys videos, och snart följer hon råden om kärlek. Det är då allt blir annorlunda. Nina öppnar sig långsamt för andra saker, släpper in nya människor i sitt liv. Och hon skriver på ett nytt sätt i sitt block. Hon glömmer sina gränser på alla plan. En dag träffar hon Isabell. Hon säger att Nina är för ung för att välja Joel redan nu. En natt hamnar de i en pool och någonting förändras där, i det turkosblå vattnet. Och sedan är det fotografen Linus. Som ser henne genom sin kamera, som får hennes konturer att bli tydliga, äntligen.
För mig handlar romanen mycket om skapande. När Nina tecknar, skriver eller fotograferar så förändras hennes blick. Den blir nyfiken och fylld av kärlek. Den blicken är så annorlunda jämfört med hur tjejerna ser på varandra, hårt och granskande. Jag minns det från min egen ungdomstid. Jag tänker på hur starka vi tjejer kunde ha varit, bara vi hållit ihop.
En av mina testläsare sa: det här är en berättelse om en ung kvinnas förvandling från objekt till subjekt, vilket känns som en bra sammanfattning. Det är först när Nina hittar sina egna styrkor hon blir modig på riktigt. Jag tänker att det här är något vi gör genom hela livet. Vi upptäcker oss själva om och om igen. Därför är inte romanen en bok enbart för unga vuxna, jag tror att den även passar läsare som för längesedan passerat tonåren.