Visst är det märkligt hur vissa saker känns omöjliga att ta itu med. Bara tanken gör att man blir tung i kroppen. Har du också något sånt? Nåt som du skriver i kalendern, mest för samvetets skull, men du vet att du kommer att skjuta upp det ännu en vecka.

Jag hade flera. Det där vinterdäcket som fastnat, bulten måste svetsas bort. Tre veckors kö till verkstaden men det finns en drop in som kanske kan fixa det. Men snön kom och snön försvann. Jag behöver ju inte åka någonstans. Det kan vänta lite. Och sedan var det en jobbgrej som kändes tråkig, jag visste att det blir teknikstrul. Det var tunga bilder och datorn tröttnar. Sedan var det rörmokaren, måste boka in en sak. Det var inte akut och därför blev det liggandes. Hur svårt kan det vara egentligen? Att lyfta på luren och ringa. Men jag orkade inte ens leta fram numret. Och sedan hade jag den här kökslådan:

När någonting känns jobbigt brukar jag dela in det i småbitar. Göra en liten liten del för att sedan ta nästa steg. Men när det gäller surdegar så är det bäst att bara slå till. Googla numret till rörmokaren och ringa innan jag hinner ångra mig. Surdegar kan jäsa och stinka i månader. Men du fixar dem snabbt. Bara du gör det.

Och vet ni. Igår gjorde jag det. Pang. Pang. Pang. Pang. Det var löjligt enkelt. Kvinnan på bilverkstaden var jättetrevlig, och det var även rörmokaren. Nu går jag runt och mallar mig, drar ut kökslådan och känner mig fantastisk.

Ibland är det inte svårare än så.

Nu är det din tur. Just do it.